lördag 19 april 2008

Hagstugan

På sin väg mot en smärtsam död är den svarta katten framme vid Hagstugan där vi hundra år senare finner Elfride Malmaström ensam i sitt propra hus. Vi har ringt och meddelat om vi får komma och kaffet är färdigt när vi kommer. Elfride kommer ursprungligen från Tyskland, men har bott i Vårdinge nu så länge att hon har mycket att berätta.

torsdag 10 april 2008

Hjortsberga egnahemsbolaget

Svarten måste dra vidare. Han var inte längre välkommen till kvarnen vid Hjortsberga. Annars var det goda jaktmarker kring Jullen som höll på att växa igen. Det fanns gott om fågel och sork runt sjön och upp i Mälnboån, och nu är han på väg till den första bosättningen uppströms som kommer att avstyckas omkring 1917.

Endast adel hade rätt att köpa herresäten av Hjortsbergas och Nådhammars rang. Men nu blåste nya vindar över hela Europa. Revolutionen i Ryssland var en vägvisare och Första världskriget hade härjat alla länder. Strindberg skrev om egna hem för ekonomins förkovran. I Tyskland hade man kommit längre än i Sverige.

Det fanns flera egnahemsbolag vid den här tiden. Ett annat som är förknippat med Vårdinge är Balsberga egnahem där själva stationssamhället har vuxit fram. Idén med egnahemmen på landet var att varje småbruk skulle klara sig självt med försörjningen av mat och ved, men att man troligtvis skulle vara tvungen att ta jobb utanför den egna torvan. Frun och ungarna fick slita.

Hjortsberga fick nu försäljas till ett sådant bolag, vilket betydde att adeln icke längre hade förköpsrätt. På Länsstyrelsens lantmäterienhet i Stockholm fann jag handlingarna berörande fastigheterna på Hjortsberga som avstyckades 1917-18.

Först avsöndrades Berga jord från Hjortsberga säteri och benämndes Hjortsberga egnahem 1:2.

Från Hjortsberga egnahem 1:1 avsöndrades den 7 oktober 1918: Hjortsberga småbruk n:o 1, eller Lilla Lundby, benämnt Hjortsberga egnahem 1:3. Arealen var 28,20 hektar. Köpare var S.G. Strid.

Från Hjortsberga egnahem 1:1 avsöndrades den 7 oktober 1918: Hjortsberga småbruk n:o 2, eller Sänkestad, benämnt Hjortsberga egnahem 1:4. Arealen var 16,17 hektar. Köpare var Carl Gustav Fahlén.

Från Hjortsberga Egnahem 1:1 avsöndrades den 7 oktober 1918: Hjortsberga småbruk n:o 3, eller Båtsmanstorpet, benämnt Hjortsberga egnahem 1:5. Arealen var 14,15 hektar. Köparen var torparen E.A. Gustavsson.

Från Hjortsberga egnahem 1:1 avsöndrades den 7 oktober 1918: Hjortsberga småbruk n:o 4, eller Hagstugan, benämnt Hjortsberga egnahem 1:6. Arealen var 13,33 hektar. Köparen var telefonreparatören Gustav Adolf Lundström.

Från Hjortsberga egnahem 1:1 avsöndrades den 7 oktober 1918: Hjortsberga småbruk n:o 5, eller Ängen n:o 2, brnämnt Hjortsberga egnahem 1:7. Areal 10.04. Köpare: trädgårdsmästare Edvin Pettersson.

Vi utesluter härmed första meningen och går direkt till:

Småbruk n:o 6, eller Ängen n:o 3. Hjortsberga egnahem 1:8.
Areal: 18,06. Käpare: Ingeniör Carl Ludvig Moberg.

Småbrik n:o 7, eller Sågartorp. Hjortsberga egnahem 1:9.
Areal:19,59. Köpare: Karl August Andersson.

Småbruk n:o 8, eller Ihrstad. Hjortsberga egnahem 1:10.
Areal:14.90. Köpare: Ivar Leufstedt.

Småbruk n:o 9, eller Ängen. Hjortsberga egnahem 1:11.
Areal:14.27. Köpare: trädgårdsmästare David Eklund.


Köpebrev för Ängen n:o 2
Mälarprovinsernas egnahemsaktiebolag upplåter och försäljer härmed till trädgårdsmästaren Edvin Petersson från oss tillhöriga inom Vårdinge socken, Öknebo härad och Stockholms län belägna Hjortsberga egnahemsområde n:o 1
för alltid avsöndrade lägenheten Hjortberga småbruk n:o 5 eller Ängen n:o 2 med en areal av 10,04 hektar, för en köpskilling stor kronor Tretusen fyrahundrafemtio (3.450:-) och som nämnda köpeskilling blir till fullo gulden, alltså avhänder sig bolaget denna egendom att av köparen ägas och besittas såsom annan hans välfågna egendom, vilket skedde i Stockholm den 1 augusti 1917.
Mälardalens egnahemsaktiebolag
Adrian Molin
Köpebrevet för Sågartorp och de andra avsöndringarna skrevs likadant och innehåller uppgiften att lantmätaren som gjort kartan hette
G.E. Milton och att Adrian Molin undertecknat köpebrevet för Mälarprovensernas egnahemsaktiebolag räkning. I. Gröndahl och E. Lindgren bevittnade namnteckningen.
Den 4 juni 1917 köpte David Eklund Ängen, Hjortsberga egnahem 1:11 för 7.800 kronor.
Den 27 november 1918 avsöndrades Hjortsberga småbruk n:o 10 eller Hjortsberga egnahem 1:12 till kamreraren Axel Bengtsson. Areal: 6.22 ha.
Hjortsberga småbruk försåldes den 27 november till Anna Grahn. Areal 1,25 hektar.
Hjortsberga småbruk n:o 12 eller Hjortsberga egnahem 1:14 försåldes till telefonförmannen G.A.Lundström för 1000 kronor.
Småbruk n:o 13 gick till godsägaren E.O. Forsell den 27 november 1918.
Hjortsberga egnahem 1:15 var på 7.69 hektar.
Småbruk n:o 14 eller Hjortsberga egnahem 1:16 försåldes tillstenhuggaren Carl Vilhelm Oscarsson den 27 november 1918.
Areal: 1.07 hektar.
Småbruk n:o 15 eller Hjortsberga egnahem 1:17 försåldes samma dag till Carl Vilhelm Oscarsson. Areal: 1. 36 hektar.
Småbruk 16a och 16b eller Hjortsberga egnahem 1:18. Registrerad 27 november 1918. Såld till torparen C:A: Carlsson. Köpebrev 14 mars 1918.
Areal:9.78 hektar. Pris: 7000 kronor.
Småbruk n:o 17a och 17b eller Hjortsberga 1:19. Registrerad till torparen Johan Viktor Ekström den 27 november 1918. Areal: 21,15 hektar.
Småbruk n:o 18 eller Stora Lundby 1:20 såldes till torparen Carl Gustaf Kling den 14 mars 1918 för 7000 kronor. Areal: 21,15 hektar.
Småbruk n:o 19 på 5,94 hektar köptes av Carl Viktor Andersson.
Småbruk n:o 20 på 17000 kvm köptes utan karta av
Gustaf Oscar Palmgren.
Småbruk n:o 21 eller Karltorp. Hjortsberga egnahem 1:21 såldes till arbetaren Sven Rudolf Pettersson den 14 mars 1918 för 4000 kronor.
Småbruk n:o 22 eller Gruvstugan. Hjortsberga egnahem 1:22 såldes till torparen V. Andersson för 3,500 kronor. Areal: 14,20 hektar.
Småbruk n:o 23 eller Långsjödal. Hjortsberga egnahem 1:23 såldes till arbetaren Knut Andersson den 14 mars 1918. Areal: 30.80 hektar.
Ingen karta.
Mer finns att berätta om jordens uppdelning i världen och i Sverige. På lantmäteriet arkiv finns kartor och deras beskrivning att ta del av som ofentliga handlingar. I Gävle har vi huvudaekivet där de äldsta handlingarna finns och i Stockholm på länsarkivet finns kartor över Stockholms län, där har vi varit och "snokat" och funnit en del. Sedan finns det förståss en del nyare kartor på lantmäteriet i Södertälje kommun. Vi ska gå vidare och följa Svarten på hans väg runt sjön.
Nu kommer han till Hagstugan med sin dödande smitta, men det är inget han själv förstår, han känner bara att han har en mördande smärta i magen.